Strax innan soluppgången passerar jag långsamt förbi en liten åker, en av många i skärgårdens brutna landskap. Jag ser inga djur och fortsätter därför vidare. Just som jag ska åka genom det lilla skogsparti som tar vid efter åkern ser jag en rörelse i ögonvrån. Det är en råbock som rest sig upp från sin nattlega i åkerkanten. Till min glädje står han kvar och granskar mig, och jag gör en dubbelexponering, innan han tröttnar och försvinner bort.
5 kommentarer:
Härlig färgskala och fin kontakt med rådjuret! :-)
Underbar bild och möte !
Riktigt fint möte, Gustav.
Jag tycker också bra om färgskalan i den här typen av bild. Tack så mycket för din kommentar Hannes! Den gläder mig :)
Oj, det var roligt att höra Lasse! Tack så mycket för att du tog dig tid att skriva en kommentar :)
Skicka en kommentar