Ännu en morgon gryr...

Den bleka men värmande vårsolen går upp, i skogen alldeles bakom kattugglans vackra hålträd. Ännu en morgon gryr för naturens invånare. Jag trycker iväg blogginlägg tre tusen, med ännu en bild, och fortsätter min resa på vägen mot att bli en bättre naturfotograf...

Skymningsljus på dagkvisten...

Det behagliga skymningsljuset och en liten kattuggla. Ugglan, som fortfarande slumrar på sin dagkvist, innan nattens äventyr börjar tillsammans med syskon och föräldrar...

Respektingivande spelare...

Den gamla tjädertuppen spelar för fullt i den mörka granskogen. En luggsliten fjäderdräkt och kraftig näbb som lyser där i dunklet inger respekt, inte bara bland andra tuppar utan också bland de fotografer som sitter redo med kameran...

Sothönans entré...

Sothönan glider in i den av gryningen behagligt färgade bildrutan. En kyligt krispig och vacker vårmorgon, vid en stilla skogssjö...

Uppe i klykan...

Uppe i klykan, i kanten av skogsbrynet, sitter den lilla kattugglan och spanar ut över omgivningarna. Promenadstråk, tennisbanor och kyrkogårdar, det är mycket nytt att ta in i den stora världen utanför det trygga lilla boet...

Vårmorgon på strandängen...

Dimman ligger ljuvligt tjock över sjön när jag går från bilen. Råbocken travar förbi över strandängen och solen letar sig punktligt upp över skogstopparna långt där borta på andra sidan. Det är nu som allt vaknar till liv, det är en härlig tid...

Näpen uppsyn...

Kattuggleungens näpna uppsyn fascinerade oss som stod och tittade på den nere på marken. Så tillfreds den såg ut där på sin gren i trädet, ja närmast harmonisk i den varma vårsolen...

Frusna element...

Sjön har frusit till en spegel, där näckrosblad och grenar kapslats in i tid och rum. En melankolisk syn, i vintermorgonens blå ljus...

Rödhaken...

Rödhaken dök oväntat upp alldeles nära inpå och förde en känsla av vår med sig. Hann med några snabba bilder innan den försvann undan bland ris och gamla grenar...

Norrskenets dans...

Norrskenets vackra dans över det mörka himlavalvet. Ett minne av den speciella upplevelsen i februari månad tidigare i år...

Sömnig kattuggleunge...

Sömnig kattuggleunge dåsar till i solens värmande sken efter en aktiv natt. En syn som får en extra dimension när man själv är småbarnsförälder...

Små pyramidformer...

Mönster i isen en kylig vårvintermorgon. Ljuset faller in från sidan och framhäver de små pyramidformerna...

Fullt fokus...

Sparvugglans genomskärande blick visar på ett fullt fokus mot marken. Den flyger tyst och snabbt mellan grantopparna och jagar av diket längs den lilla skogsvägen. Ett minnesvärt möte, denna kylslagna morgon...

Isformationer...

Några isformationer vid den lilla strömmande vårbäcken i skogen. Allt så stilla utom ett försiktigt porlande. Vackert i all sin enkelhet...?!

Gryningsljus vid den gamla eken...

Gryningsljuset kommer sakta till liv borta vid horisonten. Det når mig vid den gamla eken, som växer högrest alldeles invid strandkanten. Än dröjer det innan solljuset flödar fullt ut, och lyser upp skogar och sjöar. Snart tar också vårvinterns slumrande växtlighet fart...

Uppe i alen...

Uppe i alen sitter den lilla sparvugglan och spanar. Trots sin storlek, ungefär som en domherre, ser ugglan riktigt tuff ut där den tronar i morgonsolen...

Färgsprakande ljusspel...

När kameran var inställd var det bara att vänta. Efter någon timme kom norrskenet igång på allvar. Att beskriva känslan i att vara i den tysta och mörka skogen och uppleva detta naturens skådespel är svårt. Men någon form av vördnad fyller en, med en speciell känsla av att vara en del av allt det stora...

Bland fröställningarna...

Gråsiskan letar mat bland de torra fröställningarna. Fastnar för dess uppburrade hållning i vinterkylan och den röda färgklicken i pannan...

Soluppgången, fem sekunder...

Den flyktiga soluppgången med sitt värmande ljus, under fem sekunders slutartid. Ett varmt ljus som flödar in i kameran, med en hoppfull känsla om en vår i antågande.

Stillhet och lappuggla...

Den fängslande lappugglan har landat i en av flera väldiga granar kring den lilla jaktmarken. Det är en mörk januarieftermiddag och knäpptyst där jag sitter. Utan att rubba stillheten vrider ugglan på huvudet, spanande och lyssnande, innan den till slut bestämmer sig och dyker ned mot sitt byte...

Gårdagens norrskenshimmel...

Delar den här bilden från gårdagens vackra himmel över Kolmårdsskogen. Med underbart norrsken och månljus över en förtrollande stjärnhimmel...

Älgkalvar...

De två älgkalvarna går försiktigt ut ur skogsbrynet. Väl ute på fältet väntar de små begärliga rapsplantorna, oemotståndliga för älgarna...

Bevakar matförrådet...

Hökugglan bevakar sitt lilla matförråd som utgörs av en nyfångad liten skogsmus. Här spanar ugglan upp över trädtopparna, där några högljudda kråkfåglar drar förbi...

Forsande vinterbäck...

Genom den mörka skogen drar den forsande vinterbäcken fram med en väldig kraft. Det räcker att titta på bilden för att jag ska minnas det höga bruset och höra det ringande i öronen...

Nyfiken rävyngling...

Minne från ett av flera fina möten med en rävfamilj, vilken jag tillsammans med en vän kunde följa under förra våren. Roligt att gå igenom dessa bilder på nytt och minnas  tillbaka till upplevelserna.

Just den här ynglingen var särskilt nyfiken och rörde sig i stora cirklar kring den lilla ”lekplats” dit rävungarna sökte sig dagtid, en bit från grytet...

Älgarna i ledningsgatan....

I ledningsgatans slyskog har två älgar stannat upp i solljuset. Ett långt och härligt möte med dessa imponerande djur, där jag fick känslan att de njöt av vårsolens värme. Kanske kände de sig också mindre utsatta där de stod, tack vare närheten till varandra?

Värmande solsken...

När solen når hålträdet kikar kattugglan fram. När den kommit tillrätta kisar den lojt åt mitt håll innan den slumrar till i solskenet. Den ser ut att trivas där i eftermiddagssolen, som förmodligen ger en härlig värme denna annars lätt kylslagna vinterdag...

Björktrast i motljuset...

Björktrasten sitter i motljuset, bland de många bären. En härlig plats kan förmodas, tills den stora flocken med sidensvansar länsade stället...

Sensommar blir höst...

De frodigt gröna löven börjar gulna. Besökarna blir allt färre och luften klar att andas. Sensommaren övergår i höst, i Kolmårdsskogen. En härlig tid!

Majestätiska lappugglan...

Den majestätiska lappugglan rör sig mellan de små öppna fälten i skogen i jakt på mat. Här på en till synes favoritplats, i den bistra gryningen...

Älgkon på gärdet...

Älgmöte på det lilla gärdet. En ko som nyfiket granskade fotografen, medan fjolårskalvarna väntade inne i skogen...

Ögonkontakt...

Plötsligt vrider sparvugglan på huvudet och stirrar rakt in i kameragluggen. De små gula ögonen granskar allvarsamt oss fotografer, som står och flinar en bit därifrån...

Med basthornen i vårsolen...

Råbocken står i skogsbrynet i den värmande vårsolen och blickar ut mot de öppna fälten. Senare i vår ska de kraftiga basthornen fejas och de vackra hornen blottas...

Berguvens tall...

Uppe i den väldiga tallen sitter berguven och blickar ut över markerna. En perfekt utkiksplats för den skarpsynte, som vill ha kontroll över vad som händer runtomkring uvberget...

Älg i slyskogen...

Spännande älgmöte, där älgen stod inne i slyskogen. Fick känslan att den kände sig osynlig där den stod, alldeles stilla inne bland grenar, sly och buskar.

Inne i virrvarret...

Inne bland virrvarret av vinterkalla grenar sitter rödhaken och visar upp sig. Som alltid så näpen, en självklar favorit hos många...

Grävlingen vaknar...

Grävlingen vaknar och tar sig upp ur grytet i skymningen. De gamla granarna skuggar marken och det är med ansträngd blick jag fokuserar på det svartvita huvudet som rör sig i mörkret...

Mot en snöprydd gran...

Visar en till bild från det nya sparvugglemötet. Här mot en snöprydd gran! Tycker om dessa dagar när det är kallt och krispigt, men likväl soligt och lite vår i luften. Man känner att energin är på väg tillbaka och att våren står för dörren...

Vårsol och sparvuggla...

Möte med sparvugglan i den starka vårsolens sken. Visst, vi är ännu i februari, men nog kändes det vårigt alltid denna klara soliga morgon. Ett annorlunda möte, då jag oftast haft den här lilla ugglan i gryning och skymning. Här jagade den istället från grantopparna, i fullt solljus...

Vid skogsbäcken...

I svartvitt från den brusande skogsbäcken. En kylslagen men fin utflykt till skogen...

I grantoppen...

Möte med lappugglan i de djupa skogarna. Här tronande i en grantopp, jagande på den gamla inägomarken...

Skymningsljus med ormvråk...

Ormvråken flyger förbi i det tidiga men vackra skymningsljuset. Kanske på väg ut på jakt en sista gång innan mörkret sätter stopp för försöken...

Vinterbäckens framfart...

Vinterbäcken drar fram genom den mörka skogen med väldig kraft. En dubbelexponering, där jag försökt fånga känslan av att stå och betrakta bäckens framfart genom skogen, med sitt virvlande brus och vita skum...

Vattenrallen...

Vattenrallen går fram i sicksack över den öppna isen, med en nyfiken uppsyn. En stor fisk som frusit in i isen lockar rallen till återkommande besök...

Näckrosblad...

Höstfärgade näckrosblad mot en kolsvart skogsgöl. Svag för dessa naturens stilleben, bladens förfall och hur de med tiden faller tillbaka ned mot botten...

Sparvugglan spanar in mig...

Sparvugglan landar på en gren i branterna, nyfiken på min vissling. Det blir några snabba bilder innan den drar vidare. Nöjd över att den landade just här, med den grova grenen bland allt det spretiga, och färgtonerna i den lite annorlunda bakgrunden...

I vasstråets topp...

Längst ut i vasshavet sitter den och gungar lätt i vinden. I toppen av det långa vasstrået, skäggmesen.

Skogsbrynet...

Älgmöte i skogsbrynet bland de täta granarna. Alltid speciellt att komma dessa stora djur nära. Här i det sista kvällsljuset...

Ensam på spelplatsen...

Orrtuppen flög ned, helt ensam på spelplatsen vid den lilla gölen. Kanske var det skönt att vara där i lugn och ro, utan att behöva försvara sin plats mot alla andra?

Gryningsjägaren...

Som en ljus vålnad lyfter den från grenen i den stora granen. Ljudlöst dyker den mot ängsmarken i jakt på sina byten, den väldiga lappugglan...