Svart och vitt...

Ser hur svart och vitt tycks jaga varandra där uppe över fältet. Längs med skogsbrynet kommer de först och vrider sedan upp mot mitt håll. Det är en den ljusa jordugglan och en kråka som tycks oense om något. Så går jordugglan plötsligt ned lågt och kråkan drar vidare. En kort konflikt, men symboliskt laddad...

Rådjuren vaknar...

Rådjuren vaknar upp efter en klar och krispig vårvinternatt i skogen. Det första gryningsljuset når dem i skogsbrynet, alldeles invid bilvägen. Jag ser hur de ruskar av sig kylan, smakar på några knoppar av slyet och vandrar vidare in i skogen, mot värmen i fjärran...

Orrtuppen attackerar...

Under ett kraftigt bubblande och pyschande far orrtuppen iväg med en väldig fart. Han försvarar sitt revir på spelplatsen, och attackerar återkommande de som väljer att utmana...

Gyllene morgon...

Gyllene morgon vid svansjön. Här en knölsvan som nyfiket mötte min blick...

Kungen bland fåglar...

Den lilla kungsfågeln bland de lavprydda grenarna. Ett kärt återseende när man beger sig in i granskogens salar...

Inne bland skuggorna...

Rådjursmöte i den kala och stilla skogen, där rådjuret stod alldeles stilla och betraktade mig, från sin plats inne bland skuggorna...

Lära sig gå…

Kattuggleungen tar några lätt svajiga steg längs med grenen. En stämningsfull syn i skymningens blå toner, där ungarna letade sig mot ett annat träd, mot en av föräldrarna.

Kniphannens spel...

Kniphannen spelar för fullt i det mörka vattnet. Ett märkvärdiga knirrande ljud och så ett gungande med huvudet, fram och tillbaka. Säkert vårtecken!

Ännu en morgon gryr...

Den bleka men värmande vårsolen går upp, i skogen alldeles bakom kattugglans vackra hålträd. Ännu en morgon gryr för naturens invånare. Jag trycker iväg blogginlägg tre tusen, med ännu en bild, och fortsätter min resa på vägen mot att bli en bättre naturfotograf...

Skymningsljus på dagkvisten...

Det behagliga skymningsljuset och en liten kattuggla. Ugglan, som fortfarande slumrar på sin dagkvist, innan nattens äventyr börjar tillsammans med syskon och föräldrar...

Respektingivande spelare...

Den gamla tjädertuppen spelar för fullt i den mörka granskogen. En luggsliten fjäderdräkt och kraftig näbb som lyser där i dunklet inger respekt, inte bara bland andra tuppar utan också bland de fotografer som sitter redo med kameran...

Sothönans entré...

Sothönan glider in i den av gryningen behagligt färgade bildrutan. En kyligt krispig och vacker vårmorgon, vid en stilla skogssjö...

Uppe i klykan...

Uppe i klykan, i kanten av skogsbrynet, sitter den lilla kattugglan och spanar ut över omgivningarna. Promenadstråk, tennisbanor och kyrkogårdar, det är mycket nytt att ta in i den stora världen utanför det trygga lilla boet...

Vårmorgon på strandängen...

Dimman ligger ljuvligt tjock över sjön när jag går från bilen. Råbocken travar förbi över strandängen och solen letar sig punktligt upp över skogstopparna långt där borta på andra sidan. Det är nu som allt vaknar till liv, det är en härlig tid...

Näpen uppsyn...

Kattuggleungens näpna uppsyn fascinerade oss som stod och tittade på den nere på marken. Så tillfreds den såg ut där på sin gren i trädet, ja närmast harmonisk i den varma vårsolen...