Snöfilurer...

Granarnas grenar med filurer skapade av snön.

Bland granar och tallar...

Berguven spanar ut över branterna och fälten, från sin plats högt upp bland granarna och tallarna på toppen av berget.

Kronhjortar bortom granen...

En kronhjort blickar åt vårt håll i gryningen.

Lappugglan möter morgonljuset...

En speciell upplevelse att se den stora lappugglan flyga upp och sätta sig i en gran, för att sedan vända huvudet och blicka in i morgonsolens värmande ljus...

Olika stammar...

Stammar av olika slag, alla med sina egna speciella mönster, färger och former. Men alla söker de sig uppåt...

Skogen kring den gamla granen...

Skogen kring den gamla granen är mossig, mörk och fuktig. Det är extra spännande att utforska den när ljuset försvinner i skymningen.

Julgransplundring...

Mångfald av stammar...

Två grankottar och en älg...

Där skogen möter berget...

Löv och barr...

Två bilder från Kolmårdsskogen, oktober 2018.

Granbarr...

Kolmårdsskogen, mars 2018.

God Jul!

Önskar jag med en bild från en snöig Kolmårdsskog.

Skriken från grantopparna...

Redan på eftermiddagen börjar de välbekanta skriken ljuda från skogsdungen. Några uggleungar sitter högt uppe i de väldiga granarna, skrikandes efter mat. Visar här sju av dessa svartvita bilder, där den första och tredje bilden båda är dubbelexponeringar i kameran.

Frostskog

Två bilder från januari månad 2017, i Kolmårdsskogen.

Ung och gammal

Sida vid sida står de på hygget, ung och gammal. En bild från Mullsjöskogarna i maj 2016, med inspiration av Terje Hellesø.

Vintergranarna

En bild från Kolmårdsskogen, januari 2016.

Djur i ett sammanhang

Det händer att jag tar en titt i gruppen "Nordiske Naturfotografer" på Facebook. Där läggs det dagligen upp en stor mängd bilder. Det blir ibland intressanta kommentarer till en del bilder. Jag har flera gånger sett fotografer nämna att de tycker om bilder där djur "ses i ett sammanhang", i sin miljö. Jag tycker dock att det är påfallande ofta som de publicerade bilderna inte uppfyller detta, utan istället visar djur utan ett sammanhang, fråntagna sin miljö.

Ibland får jag känslan av att fotografer tagit det gamla tipset om att få bättre bilder genom att "gå närmare!" lite väl långt. Visst kan man fascineras av att kunna se varje litet dun på en fågel i en bild, men är det verkligen detta som gör en bild intressant? Blandar vi samman vår fascination för motivet, och glömmer att tänka bild? Jo, det händer mig också...

Visar några nya och några gamla bilder som inte har publicerats tidigare. Det är sju bilder där jag tycker att sammahanget och miljön gör mycket för bildens helhet. Den första bilden med blåmesen på grenen i soluppgången är från Norrköping, nu i januari 2016. Den andra bilden med rådjuret på sommarängen är från Kolmården, från juni 2015. Den tredje bilden med sädesärlan på grenen är från Norsholm, också i juni 2015. Den fjärde bilden med ormvråken på högstubben är från Kolmården i september 2015. Den femte bilden med älgen vid torpet är från Mullsjöskogarna, april 2015. Den sjätte bilden med storlommen vid den fallna tallen, är såklart från Kolmårdsskogen, i juni 2015. Den sjunde och sista bilden med rådjuren på krönet är från Flyinge, i december 2015. Den första och den sista bilden, som är de två nyaste av de sju, är båda multiexponeringar.

Julpyntad Kolmårdsskog

En bild från Kolmårdsskogen, december 2015.

Död eller levande

En bild från Kolmårdsskogen, november 2015.