Vilande i lövverket...

Kattugglan satt väl dold bland de nyutslagna löven. Det tog en stund innan jag fick syn på den. Den verkade mest ta dagen med ro där uppe på grenen, halvt skymd av allt det gröna, vilande. En stilla stund i vårskogen, som jag gärna stannar kvar i...

Två vid bäcken...

Två strömstarar som far fram nere i den smala ravinen. Det är något speciellt med hur de rör sig kring varandra i skuggorna, för att plötsligt mötas där på en gren, över det mörka vattnet. Deras gemensamma hem...

Orimligt glad...

Ekorren tittar fram mellan stammarna, så näpen att man nästan får hålla andan. Det är något särskilt med det där prasslet i barken och bland torra löv och grenar, när man anar att den är på väg. Plötsligt sitter den där, lika nyfiken som vaksam. Sådana möten gör en orimligt glad...