En kväll på väg ut till skärgården så passerade jag ett område där jag hörde ett spännande läte i skymningen. Det var ett intensivt tiggande inifrån ett buskage. Nyfiken smög jag mig fram för att se var ljudet kom från. Det visade sig vara ett par hornuggleungar som satt och skrek efter mat. Visar en bild från detta tillfälle nu i juni 2016, med en av ungarna.
4 kommentarer:
Vilken söt surputt! Fint komp. Kan inte riktigt säga vad, men gillart.
Visst är den söt! :D Tack så mycket för att du tog dig tid att skriva en kommentar Hannes.
Det är just sådana annorlunda upplevelser som berikar utflykterna. Jag har själv till godo att uppleva hornuggleungar, men hoppas på det framöver någon sommar. Stort grattis Gustav! :)
Verkligen! Ibland blir utflykten precis som man tänkt, men oftare blir det något helt annorlunda och oväntat istället. Detta var en sådan kväll. Stort tack Terje! :)
Skicka en kommentar