Jag ger mig ut med kameran och kaffetermosen i den tidiga junimorgonen. Vid ett av de första fälten som jag tänkt passera här i skärgården står en råget ute på fältet. På flera hundra meters håll reagerar hon på ljudet från min bil, och kastar sig mot skogsbrynet. "Det var synd, men det kommer fler chanser", hinner jag tänka, innan jag rullat fram till fältet. Väl där ser jag att hon stannat upp på en liten bergsknalle. Jag gör min bild, innan hon kastar sig in i dunklet mellan träden.
2 kommentarer:
Bara tacka och ta emot när man får en andra chans...riktigt bra blev det ju också!
Precis Jan-Olov! Det blir inte alltid som man trott, men ofta blir det något annat i stället. Tack så mycket för kommentaren! :)
Skicka en kommentar