tisdag, juli 21, 2015

Om att utvecklas i bildskapandet

Jag har funderat en del på det här med att utvecklas i sitt bildskapande. Vi är nog många som tycker att det är roligt att djupdyka i det egna arkivet, oavsett om vi fotograferat i ett eller femtio år. Förutom att bilderna hjälper oss att minnas den tid som varit, så leder det lätt till en jämförelse mellan dåtidens bilder och de bilder som vi gör idag. När jag gör en sådan jämförelse, mellan mina gamla och nya bilder, så ser jag såväl skillnader som likheter mellan bilderna.

Ett par nya bilder, som jag absolut inte hade gjort för ett år sedan, ser ni i det här inlägget. I den första bilden ser vi en bit av den sörmländska naturen, i form av moln, tillsammans med ett tydligt mänskligt inslag, masten och dess vajrar. När jag senast gick igenom de bilder som jag laddat över mellan kamera och dator så fastnade jag vid den här bilden, och började fundera. Varför är det osannolikt att jag gjort och visat den här bilden för ett år sedan?

För ett år sedan var mitt bildseende inte tillräckligt utvecklat för att jag skulle ha sett dessa motiv och gjort en bild av dem. Jag hade förmodligen lagt märke till det solbelysta molnet, och kanske försökt göra en bild av det. I så fall hade jag troligen sökt en vinkel där mast och vajrar inte var med i bilden. Nu var det dock detta jag lade märke till, hur dessa element tillsammans kunde skapa en annorlunda och intressant bild. För det tycker jag att det är. Jag är nöjd med bilden! Åtminstone idag. Kanske tänker jag annorlunda i framtiden, när jag då tittar tillbaka bland det som då är äldre bilder? Kanske ser du som läser detta inget speciellt när du tittar på bilden? Kanske ser du någonting annat om du skulle återvända till bilden i framtiden? Oavsett vilket så är det naturligtvis inget fel i det, utan helt naturligt att vi uppskattar och läser bilder på olika sätt. Som individer, och över tid.

I den andra bilden ovan ser vi en bild där jag försökt återskapa den känsla jag får, och de minnen jag har, från sommarloven i Sankt Anna skärgård under min uppväxt. Hur blommor och gräs växt sig höga, hur hö slagits, och lämnats att torka på fälten. För ett år sedan kände jag inte till att jag kunde låta känslor påverka och synas i mina bilder. Jag hade inte de tekniska kunskaper som behövs för att kombinera flera olika motiv till en bild, som här genom en multiexponering i kameran.

I den tredje bilden ser vi en rödräv, fotograferad i Norrköping. För ett år sedan hade jag ingen aning om hur jag skulle bete mig för att få möjlighet att fotografera vilda djur. Jag hade inte lärt mig när djuren är som mest aktiva under dygnet, vilka cykler de genomgår under året, och hur man kan dra nytta av detta vid fotografering. Jag visste heller inte hur man kan använda olika former av gömslen för att komma närmare djuren, vad som skrämmer och vad som lugnar. Dessutom var jag ovan vid att hantera min utrustning, och hade inte hunnit utnyttja de situationer som erbjuds under ett år av djurmöten kring staden och ute i naturen.

Den fjärde och sista bilden, med ett vildsvin i Kolmårdsskogen, hade jag förmodligen tagit bort direkt i kameran, om jag sett den på min kameradisplay för ett år sedan. Jag hade då lite svårt att uppskatta bilder som inte är skarpa. Jag hade inte förstått hur oskarpa bilder, med rörelse, kan vara minst lika bra och intressanta som de skarpa. Min smak har förändrats, och idag kan jag lättare uppskatta sådana bilder.

Har du gjort någon bild, som fått dig att stanna upp, och reflektera över ditt bildskapande?

12 kommentarer:

  1. Intressanta reflektioner. Det både syns i dina bilder och märks på hur du resonerar om bilder att du utvecklas som fotograf. Jag har i och för sig sett dig plåta mer mänskliga element tidigare med mer än tillfredsställande resultat. Samtidigt förstår jag hur du menar med dessa mer abstrakta bilder. Fint - keep up!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket Hannes för de värmande orden! :)

      Radera
  2. Det är faktiskt riktigt intressant hur bildseendet utvecklas med tiden. Ju längre tiden går, desto mer bilder ser man faktiskt, precis som du berättar i din text med ”stegen till himlen”. Ibland kan det till och med bli stressande och jobbigt. Jag tycker att man tydligt kan se en utveckling i ditt bildskapande Gustav. På ett mycket positivt sätt, där du inte längre fotar saker för att de är udda eller exklusiva (som speciella sällsynta fågelarter) utan närmar dig naturen på ett mycket mer personligt sätt. Du har även i många dina djurbilder lyckats med att hitta individerna och inte arten. Det är riktigt bra! :D
    Det är just den personliga prägeln som jag tror du ska sträva efter. Se din bild, hitta ditt sätt att skapa den. Det kommer att leda till ett mycket mer intressant bildskapande och mycket fina bilder för oss som följer dig att titta på.
    Kom ihåg, som fotograf utvecklas man alltid. Det är inte säkert att bilderna ser lika ut från år till år och inte heller säkert att motiven är desamma…
    Det här ska bli spännande att få följa! ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stort tack för de orden Mårten, de gläder mig mycket. Visst känner jag att jag utvecklats som amatörfotograf sedan starten för ett drygt år sedan, men det bästa är att jag tror att man känner att det alltid finns mer att lära och upptäcka, oavsett hur länge man hållit på. Tror du inte också det? Kanske är det till och med så att man upptäcker hur lite man vet och kan ju längre man håller på?! Bara man håller igång med sina experiment och njuter av att testa nytt. Tack igen för all inspiration och uppmuntran :)

      Radera
  3. Detta var en härlig och intressant artikel att läsa, men passande och talande bilder. Tack för en fin lässtund. Riktigt bra Gustav! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var roligt, och smickrande, att höra Terje! Ibland är det nyttigt att samla tankarna i en lite längre text. Tycker mycket om dina inlägg i artikelform, som jag hoppas att du vet :)

      Radera
  4. Det är kul att gå tillbaka i arkivet och se hur man utvecklas både teknisk och ur bildskapande synvinkel. Man influeras också väldigt mycket av hur andra tar bilder och vad som är populärt inom fotograferande, mer än vad man tror ibland. Man hittar även nya inspirationskällor, nya spännande fotografer, målare m.m.

    Man utvecklas hela tiden, ibland när man tycker att det går trögt kan det vara nyttigt att gå till arkivet och se hur man utvecklas. Jag ser fram emot att följa din fortsatta utveckling tycker att att du har ett bra öga för bild och form som ger spännande bilder.

    Ha det gott,
    Erik

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket för de orden Erik! Som du nog märkt så tycker jag det är roligt att följa din blogg, och jag hoppas vi kan fortsätta inspirera varandra. Ha det gott du också! :)

      Radera
  5. Intressanta tankar där jag känner igen mig i mycket. Bra och passande bilder till inlägget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket Jan-Olov! Det var roligt att höra att du tycker så :)

      Radera
  6. En meget bra artikkel til ettertanke for alle og enhver. Godt skrevet, og illustrert med gode og forklarende bilder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket Håkon! Vad roligt att du tyckte om texten och att den gav upphov till eftertanke :)

      Radera