torsdag, oktober 13, 2016

Vi som lämnades kvar

En bild från Sörmland i september 2016.

6 kommentarer:

Lena sa...

Oj, den här bilden kan verkligen tolkas på många sätt. Min första tanke var faktiskt de som lämnades kvar här hemma i ett fattigt Sverige när så många emigrerade till Amerika eftersom jorden såg så stenig och uttömd ut. Sen såg jag att det kanske var du som lämnades kvar, när jag upptäckte de fyrfota djuren, som symboliserar någon på väg bort?
Oavsett får jag en känsla av något drömskt och längtansfullt i bilden.

Gustav Rappestad sa...

Oj, vilka spännande tolkningar du bjuder på Lena! Tack så mycket, de var roliga och intressanta att ta del av... :)

Malin Ellisdotter H sa...

Den här bilden är finurlig, Gustav.

Softningen (dubbelexponeringen) tillför mycket för känslan. Som om att vara i en surrealstisk dröm. Det finns också en form av "kompakt" tystnad, man vill säga nåt, kommunicera, men ingen hör. Jag står där och tittar och de tittar på mig. Spännande bild, surrealistisk i sitt uttryck, jag får en märklig känsla i kroppen vilket gör att jag associerar den till att vara i en dröm.

Gustav Rappestad sa...

Tack så mycket för dina tankar om bilden, Malin. Uppskattas!

Visst har bilden något drömlikt över sig... och drömmar är inte alltid ljusa. Tycker om bildens dualitet och motsättning mellan det som är vackert och "drömlikt" och det sorgliga i hur några av skogens invånare står som förstenade i det som tidigare varit en fin levnadsmiljö.

Terje sa...

Roligt perspektivförvillande bild... Min första bild blev en stenig åker, eller en drös med potatisar... Tills jag såg rådjuren... För inte är rådjur så små, i jämförelse med potatisar.

Underbart spännande bild Gustav! :)

Gustav Rappestad sa...

Visst är potatisarna stora i Sörmland! ;) Tack så mycket för dina tankar om bilden, roligt att höra att du tycker den är spännande Terje! :)