Kalhygge, det låter inget vidare roligt. Skog som fällts, den skog där du lekt, plockat svamp eller kanske gått vilse. Visst är det ledsamt när en vacker skog skövlas och ersätts av fula lämningar efter skogsmaskiner. Istället får man glädjas åt våra naturreservat, skog skyddad av lagstiftning. Har du full koll på reservaten i ditt närområde? Kanske dags för en tur i helgen?!
Dis på hygge, Kolmården (2014)
Kruståtel på hygge, Kolmården (2014)
Fröträd på hygge, Kolmården (2014)
4 kommentarer:
Va fasen är du sponsrad av Naturvårdsverket? ;-) Eskil Erlandsson (då jordbruksminister) ansåg f.ö. att det var fint med kalhyggen när han blev konfronterad med den svenska skövlingspolitiken. Nåja, trots detta måste jag hålla med Eskil om att det kan vara fint, åtminstone i dina bilder Gustav.
Haha, nej. Det fina med hyggen är att de gör det lättare att se vissa djur, i övrigt är de inte så roliga tycker jag. Sen behövs ett skogsbruk, det förnekar jag inte, det finns olika intressen och frågan är hur de ska balanseras på bästa sätt. Tack för kommentaren Hannes!
Det är något "märkvärdigt" märkligt med känslan man får i kroppen när man står vid ett kalhygge. Det är på något sätt sårbart och naket. Lämnat...
Jag kände oftast en sorg när jag besökte kalhyggen...
Idag känner jag som sagt att det är något märkvärdigt märkligt med dessa kalhyggen. Och konstigt nog också finns det något magiskt på dessa kalhyggen. Fråga mig inte varför, det bara känns så.
Dina bilder tycker jag säger just detta. Magiskt på ett märkvärdigt och märkligt sätt.
Jag är kanske konstig, men då är det så.
Ha det!
Det var en fin och intressant kommentar tycker jag, om de känslor som du får av kalhyggen och mina bilder. Tack, och ha det bra!
Skicka en kommentar