En tidig och stilla julimorgon tar jag en båttur på havet. Sjön ligger blank när solen är på väg upp längs sin bana där bortom horisonten. Med fotoljusets ankomst tilltar vinden och en ljum bris träffar ansiktet när jag går med båten mot ytterskärgården.
Jag har funderat en tid på att åter närma mig landskapsbilderna genom någon form av rörelse, som tidigare med exempelvis vaselin eller med kamerarörelse. Trivs bra med att inte alltid visa det dokumentära, utan istället närma mig landskapen inifrån, med utrymme för min egen fantasi. I bästa fall triggar detta fantasin även hos betraktaren?!
Att fotografera från båt känns svårt, skärpan sitter inte där den ska och bildytan får inte riktigt den avgränsning som jag tänkt mig när båten rör sig, om än bara lite i den lätta vinden. Jag försöker vända detta till något positivt, och gör därför tvärtom. Jag gör landskap på längre slutartider som på köpet får en abstrakt dimension. Den gungande båten blir en tillgång istället för ett problem.
Visar tre nya landskapsbilder från båtturen, julimorgon 2016.
14 kommentarer:
Urläckra bilder Gustav!!
Tack så mycket Lasse! Roligt att höra att du tycker om dem :)
"... utan istället närma mig landskapen inifrån" - det är helt rätt tänkt. The inner landscape som jag kallar det.
Det finns så mycket energi i samtliga bilder! Riktigt bra jobbat, Gustav.
Verkligen lyckat resultat!
Precis, kanske var det den formuleringen som jag läst hos dig som fick mig att tänka på detta...?! Oavsett vilket, roligt att höra att du tycker bilderna har energi och fungerar. Tack så mycket Malin! :)
Tack för uppmuntran Jan-Olov! :)
Jättefina bilder! Tvåan är min favorit. :-)
Varmt tack Hannes! Glad att du hittade en favorit :)
Mycket läckra bilder! Man måste göra det nästa av situationen och det tycker jag verkligen du har gjort.
/Erik
Tack ska du ha Erik! Precis, tänk om man alltid kunde tänka så positivt, vad bilder man skulle komma hem med...?! :)
Och som jag skrivit till dig; Om man blundar så känner man och ser det inre landskapet. Insidan.
Kunde inte låta bli att läsa här... Vet du, om du ständig hade varit positiv eller alltid varit i samma känsloläge/stämningsläge/ständigt positiv/lycklig/glad, så hade nog bilderna blivit ganska statiska. Fortsätt fotografera i alla känslolägen, du kommer upptäcka vid vilket läge du är som mest produktiv. Jag vet när jag varit som mest produktiv och kommit hem med mycket bilder. Alla känslolägen behövs, precis som våra fyra årstider.
Ja, jag minns och ska öva, igen! Tack Malin.
Det har du rätt i Malin, man ska fotografera i alla känslolägen. Det jag menar med att "tänka positivt", som kanske lät missvisande, var att det alltid går att göra bilder, oavsett exempelvis motiv, väder eller just känsloläge som du nämner. Att man kan göra bilder oavsett förutsättningar. Tack för din kommentar!
Skicka en kommentar