Den första bilden med de mörka fälten tycker jag inger en känsla av öde, mörker och dysterhet. Här är det döden som smyger sig på. Usch, den blev väldigt stark (vilket naturligtvis är bra). Tycker att du lyckats förmedla döden på ett värdigt och bra sätt i dessa starka bilder Gustav!
Tycker att den första bilden representerar en tung och ångestfylld död som inte nödvändigtvis har med just djuret att göra. Tror att det handlar om att du inte visar allt, men tillräckligt mycket så att du låter betraktaren ana. Den sista ser fridfullare ut. Fina bilder!
Tre oerhört starka bilder... Döden är något man vill blunda för, förneka att den finns... men ingen kommer undan.
Jag har haft en fobisk rädsla för döden ända sen jag var liten och den finns kvar än idag och den gör sig påmind då och då.
Tittar på bilderna, om och om igen... och efter en stund är det ändå inte så mörkt och tungt, det finns en känsla av en fortsättning som har påbörjats - nån annanstans. Det finns ett lugn, en tystnad.
Visst är döden stark och kraftfull, det definitiva... men den kan också vara en källa till reflektion och tacksamhet. Intressant det du skriver om lugnet och tystnaden, precis det upplevde jag på platsen, en frid, trots döden. Stort tack för kommentaren!
10 kommentarer:
Läckra (om man nu kan säga så här) bilder. Konstnärligt presenterat!
Den första bilden med de mörka fälten tycker jag inger en känsla av öde, mörker och dysterhet. Här är det döden som smyger sig på. Usch, den blev väldigt stark (vilket naturligtvis är bra). Tycker att du lyckats förmedla döden på ett värdigt och bra sätt i dessa starka bilder Gustav!
Tycker att den första bilden representerar en tung och ångestfylld död som inte nödvändigtvis har med just djuret att göra. Tror att det handlar om att du inte visar allt, men tillräckligt mycket så att du låter betraktaren ana. Den sista ser fridfullare ut. Fina bilder!
Riktigt starka bilder till ett tungt ämne.
Tack så mycket!
Tack så mycket för de vänliga orden! Jag håller med om känslan i den första bilden, där det "svartnar för ögonen"... :-) :-(
Tack Hannes för en tänkvärd kommentar. Ja, bocken fann frid till sist, trots dödens rike.
Tack Jan-Olov!
Tre oerhört starka bilder...
Döden är något man vill blunda för, förneka att den finns... men ingen kommer undan.
Jag har haft en fobisk rädsla för döden ända sen jag var liten och den finns kvar än idag och den gör sig påmind då och då.
Tittar på bilderna, om och om igen... och efter en stund är det ändå inte så mörkt och tungt, det finns en känsla av en fortsättning som har påbörjats - nån annanstans. Det finns ett lugn, en tystnad.
Respektfullt fotograferat dessutom!
Visst är döden stark och kraftfull, det definitiva... men den kan också vara en källa till reflektion och tacksamhet. Intressant det du skriver om lugnet och tystnaden, precis det upplevde jag på platsen, en frid, trots döden. Stort tack för kommentaren!
Skicka en kommentar