Ut ur dimman

Tiden tycktes stå stilla men för var minut ökade ljusets styrka. Den tjocka dimman lättade, det gick att se allt större del av fältet. Positionen var redan klar, de ljudliga brölen avslöjade tidigt var hjorten befann sig. Ett par dimstråk drog undan, hjorten blev äntligen synlig där den lagt sig ned, mitt på fältet.

Utmattad, Sörmland (2014)

Efter en stund, som på uppmaning av andra hjortars brölande längre bort, ställde hjorten sig upp och brölade i alla riktningar runt omkring sig.

Revir, Sörmland (2014)

Senare i gryningen blev aktiviteten på fältet större. En mängd hindar och kalvar anslöt sig till en yngre hjort som uppehöll sig i skogskanten.

Kronvilt, Sörmland (2014)

Det blev en morgon som överträffade förväntningarna, upplevelserik och med spännande fotografering!

I dimman

Plötsligt stod den där, så diskret, men ändå fullt urskiljningsbar. I skydd av dimman hade den kommit ut ur skogen och fram på fältet, kronhjorten.

I dimman, Sörmland (2014)

Ytspänning

På den allra översta delen av skogssjöns vatten, där vätskan möter den luft som vi andas, hittade jag den här lilla skräddaren. Visst är det fascinerande att det finns djur som kan leva på vattnets yta?

Skräddare, Kolmården (2014)

Lägre sol

Under hösten får solen en allt lägre plats på himlen. De fält som under sommaren var solbelysta i kvällningen ligger istället i skugga från träden; landskapet ter sig förändrat.

Skogsdunge, Kvillingeslätten (2014)

Tofsmes

Tofsmesen är en utpräglad barrskogsart bland våra mesar. Jag är osäker på om jag sett tofsmesen tidigare. Det här exemplaret såg jag tidigare i veckan. Visst ser den lite rolig ut med tofsen och sin alerta uppsyn?

Tofsmes, Kolmården (2014)

Mer hackspett

Visar ett par till bilder på den ljudliga större hackspett som jag stötte ihop med för en tid sedan i en gammelskog i Kolmården. I området, som är naturreservat, finns en mängd stora äldre tallar.

Hackar för fullt, Fjällmossen (2014)

Ansats, Fjällmossen (2014)

Spanar, Fjällmossen (2014)

Dinglar i tallen, Fjällmossen (2014)

Ger sig av, Fjällmossen (2014)

Fiskgjusarnas utsiktsplats

Det är dags för fiskgjusarna att flytta söderut nu i september. De skall ända ned till Senegal och Nigeria i Västafrika. Nedan ser vi två av dem vid deras utsiktsplats. Här, vid stranden av en skogssjö i Kolmården, kan de sitta och spana ut över vattenytan.

Fiskgjusar, Kolmården (2014)

Storlommens farväl

Dagarna och nätterna blir allt kallare för var dag som går. Under hösten flyttar storlommen till Svarta och Kaspiska havet. En del av dem övervintrar dock vid Östersjökusten. De flyttande lommarna återvänder till våra trakter först under våren, i april och maj.

Höstlom #1, Kolmården (2014)

Jag tänkte på detta faktum när storlommen visade sig i en av Kolmårdens sjöar i förra veckan. Det var ett par lommar som fiskade ute på sjön. Efter en liten stund så reste sig den ena lommen och flaxade med vingarna, som en förberedelse inför dess stundande långa resa söderut. Bakom lommen såg jag träden, som redan börjat anta nya färger nu vid höstens ankomst. En känsla av uppbrott spred sig...

Höstlom #2, Kolmården (2014)

Större hackspett

Hackspettens trummande mot torrakan hördes vida kring. Det var därför relativt enkelt att upptäcka var i skogen den befann sig.

Större hackspett, Fjällmossen (2014)

Levnadsmiljö

Att det fanns en definition av vad som är ett naturfoto fick jag lära mig för en tid sedan. I definitionen ryms som regel inte den mänskliga påverkan på djurens levnadsmiljö. Kloka tankar om detta kan man läsa i inlägget Den mänskliga påverkan på naturbilden. Vill man inte läsa om den smått galna definitionen kan man istället njuta av bilderna till inlägget. Det är verkligen sevärda fotografier, och det är naturfotografier!

Ung ormvråk, Kvillingeslätten (2014)

Blått, rosa, indigo, purpur

Skymningens ljus gestaltar naturen på ett annat sätt än vad dagens ljus gör. I kvällningen framträder färger från en färgpalett som ligger nära fantasi och drömmar. Här visar jag ett par bilder, gjorda av just skymningens ljus.

Streck, Kvillingeslätten (2014)

Rosblad, Kolmården (2014)

Halvvägs, Kolmården (2014)

Plums, Kolmården (2014)

Höken

Ett par sekunders vila och spaning från tallen, sedan vidare mot nya äventyr i det brutna åkerlandskapet, bland skogsdungar och hagmarker.

Hök, Norrköping (2014)

En minnesvärd sommarkväll

En kväll i augusti var ett par vänner och jag i Kolmårdsskogarna. Tanken var att upptäcka en ny sjö och omgivningarna därikring. Kanske skulle den okända sjön husera storlom? Kvällen var till en början mulen, men väl vid sjön fick vi en riktigt fin och minnesvärd solnedgång, med en härlig färgprakt som speglades i sjöns vattenyta. Några storlommar såg vi aldrig till, istället fick vi syn på en grupp storskrakar som gjorde en sväng på sjön för att därefter försvinna bort i skymningen.

Storskrakar #1, Kolmården (2014)

Storskrakar #2, Kolmården (2014)

Kvällen avslutades med ett riktigt hällregn. Vägen tillbaka till bilen skedde därför ömsom småspringandes på skogsväg och ömsom hukandes under granarna utefter vägen. En minnesvärd kväll av flera skäl!

Landet i lördags

Jag tänkte visa ett par bilder från lördagens tur till landet. Det blev som vanligt en del djurfotografering. Det beror på att det är den fotografering som jag för tillfället tycker är allra roligast att hålla på med. Jag har tankar om att utveckla exempelvis mitt landskapsfotograferande framöver, men det får vänta tills dess att lusten för djurfotograferingen falnat något.

Råget i gryning, S:t Anna (2014)

Roskarl, S:t Anna (2014)

Knölsvan, S:t Anna (2014)

Råget i skymning, S:t Anna (2014)

Ängen, S:t Anna (2014)

Dreglande älgtjur, S:t Anna (2014)

Fotografering av djur medför naturligtvis också att "bimotiv" i form av djurens levnadsmiljö, naturens växtlighet och så vidare hamnar på bild. Därför är det kanske mindre intressant att kategorisera som jag gjort ovan. De bästa bilderna jag ser är ofta de där djur och miljö samverkar på ett eller annat vis. Ibland spelar "bimotiven" lika stor roll i bilden som "huvudmotivet" gör. Håller du med mig?

Middagslur

En ovanligt trött fälthare stötte jag på tidigare i somras. Mitt i centrala Norrköping, på en övergiven parkeringsplats, satt den ensam och dåsade i värmen. Jag fastnade för den gula fonden och som tur var så hade jag kameran med mig och kunde göra ett par bilder.

Fälthare #1, Norrköping (2014)

Båda bilderna är dubbelexponeringar, i ett försök att förstärka den sömndruckna känsla som jag tyckte att haren förmedlade genom sin uppsyn.

Fälthare #2, Norrköping (2014)