Höstgryningen i Kolmårdsskogen, en minst lika vacker upplevelse som sommaren som varit. Här får jag tid att finna rätt i tankarna, varva ned och reflektera. Helt enkelt bli mig själv igen...
Känner så väl igen mig i den känslan och håller med om att hösten är minst lika vacker som sommaren och mer lugn än densamma tycket jag då de där kraven man gärna sätter att man måste vara ute bara just för att det är sommar.
2 kommentarer:
Känner så väl igen mig i den känslan och håller med om att hösten är minst lika vacker som sommaren och mer lugn än densamma tycket jag då de där kraven man gärna sätter att man måste vara ute bara just för att det är sommar.
Vet vad du menar, en mentalitetsskillnad som jag mött. Höstens lugn är underbart.
Skicka en kommentar