Nästan helt dold i det höga gräset sitter den, haren. Bara avslöjad av de vajande öronen och det vakna ögat. Det sena kvällsljuset letar sig in mellan stråna och fångar precis tillräckligt för att den ska träda fram ur dunklet, där i gräsets skugga...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar